Pro Finlandia-medaljer åt konstnärer och författare 2023

På självständighetsdagen 2023 förlänas Pro Finlandia-medaljen åt 14 konstnärer och författare. Bland de belönade finns personer som engagerat sig bland annat inom musik, scenkonst, film samt formgivning och litteratur.

De som förlänats Pro Finlandia -medaljen av Finlands Lejons orden är:

  • Anttila, Jyrki Tapio, oopperalaulaja, Lohja
  • Ekblad, Stina Åsa Maria, skådespelerska, Ruotsi
  • Franck, Mikko Ilmari, kapellimestari, Viro
  • Havukainen, Aino-Maria, kirjailija, kuvittaja, Sastamala
  • Helasvuo, Maija Riitta, kuvanveistäjä, Hyvinkää
  • Kaulanen, Kirsi Elisa, kuvanveistäjä, Porvoo
  • Kiiski, Hannu Päiviö, lehtori, Vihti
  • Koivusalo, Timo Johannes, elokuvaohjaaja, Pori
  • Kokkola, Kaija Irmeli, laulaja, Helsinki
  • Numminen, Mies Mauri Antero, taiteilija, Helsinki
  • Pietiläinen, Kimmo Kullervo, suomentaja, kustantaja, Helsinki
  • Saksi, Kustaa Mauri, tekstiilitaiteilija, Alankomaat
  • Sorvali, Mariitta Sisko, näyttelijä, Helsinki
  • Toivonen, Sami Harri Petteri, kuvittaja, kirjailija, Sastamala

Namnen återfinns även i förteckningen över belönade på självständighetsdagen 6.12.2023 samt i registret över erhållare av Pro Finlandia-medaljen både alfabetiskt och decennievis (på finska).

Pro Finlandia-medaljerna i originalstorlek, som miniatyrer samt som ordensmarkeringar i sina etuier åt de som förlänades medaljen år 2022. I förgrunden ses de pärmar i vilka de belönade erhåller sina diplom. Bild: UVM/Kati Järvinen

Förra årets mottagare av Pro Finlandia-medaljer och mottagare av kommendörstecken för konstnärliga meriter på Ständerhuset.
Bild: UVM/Kati Järvinen

Beskrivning av medaljen

Pro Finlandia-medaljen hör till Finlands Lejons orden. Såsom de övriga utmärkelsetecknen av Finlands Lejons orden ritades Pro Finlandia-medaljen av Oskar Pihl, som formgav medalens framsida att motsvara ordenskorsets mittdel. Kransen på medaljen är den krans som finns på ordenskraschanen.

Pro Finlandia-medaljen ges i ett etui tillsammans med en ordensminiatyr. Därtill innehåller etuiet en ordensmarkering. På medaljens frånsida finns orden ”Pro Finlandia” samt en lagerkransdekoration. I mitten av den cirkel dessa formar graveras den belönades namn. Utmärkelsetecknet är det enda på vilket den belönades namn graveras. Oskar Pihl som ritade Pro Finlandia-medaljen verkade i Tillanders guldsmedsaffär. Mera information återfinns i tema-artikeln Oskar Pihl kunniamerkkien suunnittelijana (på finska). Schlagersångeskan Paula Koivuniemi har just erhållit sin Pro Finlandia-medalj. Bild: UVM/Kati Järvinen

Ordensmarkering för vardagskostym

Republikens president fastställde 20.11.2015 i egenskap av Riddarordnarnas stormästare en ordensmarkering åt erhållarna av Pro Finlandia-medaljen. Den är likadan som ordensmarkeringen för riddartecknet av I klass av Finlands Lejons orden, men dess mitt består av en förminskning av Pro Finlandia-medaljens framsida. Till självständighetsdagen 2015 innehöll etuierna för Pro Finlandia-medaljen för första gången även en ordensminiatyr och en ordensmarkering vid sidan om medaljen i originalstorlek. Ordensmarkeringens formgivning som motsvarar utformningen av riddartecknet av I klass berättar om var medaljen placerar sig i inbördes rangordning för Finlands utmärkelsetecken, framom riddartecknet av I klass, samtidigt som förminskningen av medaljen särskiljer den från ordensmarkeringen för riddartecknet av I klass.

Ordensmarkeringen kan bäras vid tillfällen då utmärkelsetecken inte bärs. Den kan användas i stället för ett utmärkelsetecken i originalstorlek eller i stället för en ordensminiatyr. Den fästs på kavajen, på västra rockuppslaget. Damer bär ordensmarkeringen på motsvarande vis. De som tidigare erhållit Pro Finlandia-medaljen kan anskaffa en ordensminiatyr och en -markering av Krigsinvalidernas brödraförbund eller av Hyrsky Oy.

Vinjetten för Pro Finlandia -medaljen i den så kallade indexboken där erhållarnas namn tidigare inskrevs.

Historia

Finlands Lejons orden instiftades genom en förordning 11.9.1942. Pro memorian för att instifta Pro Finlandia-medaljen inom orden skrevs redan 31.10.1942, men medaljen instiftades först 10.12.1943 med hjälp av en förordning. Enligt den kan Pro Finlandia-medaljen ”endast…förlänas konstnärer och författare”. Ordenskapitlet hade konstaterat att det var speciellt svårt att fastställa ordensklassen i de fall när man skulle förläna ett utmärkelsetecken som tack och erkänsla åt personer som verkade som konstnärer och författare, och i synnerhet inom musik och scenkonst. Allra svårast hade det visat sig att välja ordensklass för de många utländnska musiker och kompositörer, vilka under krigen hade uppträtt i olika välgörenhetstillställningar och fester samt hjälpinsamlingsaktioner, och därmed gett landet värdefull hjälp.

De första Pro Finlandia-medaljerna förlänades även till fyra svenskar och en dansk 13.4.1944. Den första finländaren som fick Pro Finlandia-medaljen var teaterregissören Mia Backman 21.2.1945. Åt finländare förlänades under Paasikivis presidentperiod i medeltal 15 Pro Finlandia-medaljer per år.

Under åren 1956–1973 varierade motsvarande årliga förläning mellan 15 och 31. Medeltalet blev 20 medaljer. Flest medaljer förlänades 1958. Förläningspolitiken blev striktare 1974. Efter det har den årliga mängden varierat mellan 5 och 14. Det årliga medeltalet förlänade Pro Finlandia-medaljer åt finländare var under Koivistos period 9, under Ahtisaaris 8 och under Halones 11 medaljer. Textilkonstnärinnan Eija Rasinmäki har just erhållit Pro Finlandia-medaljen och dess ordensdiplom. Bild: UVM/Kati Järvinen

Tilläggsinfo (på finska)